mikaellivetsgodaochlitetill

Jag inser ju nu att jag inom en snar framtid kommer att behöva köpa en svart Volvo V70, alternativt en svart Saab 9-5 kombi. Mitt nya nöje är helt enkelt att ligga i långsamma filen på motorvägen bakom någon och vänta på fartdårarna i snabbfilen. Säg att det kommer en Audi som blåser om i över 130 på 90-vägen, då svänger jag snabbt ut från min fil och trycker gasen i botten tills jag ligger alldeles bakom audin. Nog för att jag har en Volvo V50, men i backspegeln på bilen framför blir det nog svårt att avgöra vilken modell det är. Hur som helst brukar effekten bli att bilen framför saktar ner rejält och lägger sig i laglig hastighet. Det gör min dag. Men som sagt, skulle varit roligare i en svart V70 eller 9-5.

Är sjukt trött nu, men ska packa det sista. Imorn bär det av till Göteborg och U2! Wee!

Har nån tänkt på vad ofta det är man ser folk som är kompisar i likadana outfits. Frisyr, kläder - allt. Jag som trodde att man skulle växa ifrån det där runt högstadiet. Men nej. Gå på stan en dag och se; två killar som uppenbarligen tränar ofta och är biffiga, båda i tighta t-shirtar med liknande tryck och likadana snedbenor. Eller två tjejer i uppklippta t-shirtar och matchande kortklippta tantfrisyrer. Det är inte okej att se likadan ut som sin bästis när man är 25.

Satt och lyssnade på radion på jobbet idag. På nyheterna sa de att myndigheterna blivit försenade med att tillämpa den nya samkönade äktenskapsbalken i praktiken. Det verkar inte vara lätt att ändra 1000-åriga rutiner, lika snabbt som man kan besluta om det i riksdagen. Men fy fy, de borde ha planerat för det i förväg. Nu är det 4 kulturarbetande par på Södermalm som får fel termer på sin registering ända fram till oktober. När man ändå är på ämnet, så trodde jag förut att det mest var i kyrkan man var allmänt emot homolobbyn och alla dess idéer. Men efter två månader på ett fabriksgolv kan jag bara konstatera att kyrkan är ofantligt mycket öppnare och framför allt mer respektfull än den genomsnittlige arbetaren. Nu vet jag inte om det är såhär på alla fabriker, men jag kan tänka mig att det inte lär blir mer förståelse ju längre ut från Stockholm man kommer.

Ligger här i soffan och tittar på My boss´s daughter. Är rätt förkyld här, men Elin tar hand om mig så det känns lite bättre. Hon är så söt, hon kom hem till mig och gjorde varm soppa (tomat) med creme fraiche och färskt basilika, tillsammans med vitlöksbröd. Plus att hon hade köpt sånna där sugtabletter på apoteket som gör att det inte gör ont i halsen och hyrt film (Ps. I love you, sorglig men bra, så det känns bra med en lite mer ytlig film nu)! Man kan inte ha en bättre flickvän. Kände mig så grymt bortskämd. Älskar dig honney.

Slapp dag idag, hade inget alls att göra från 12 till 2. Surfa runt lite och såg att fallet Da Costa skulle preskiberas. Ni vet den där prostituerade som blev mördad typ på 80-talet. Undrar hur mycket den där Da Costa har kostat egentligen. Massor med advokater, domare, poliser, läkare och andra experter. Hade det inte varit mer lönsamt att ta alla de miljonerna och pensionera sveriges samtliga horor för att sedan skicka iväg dem  till Maldiverna på lyxsemester för gott?

En till sak jag har tänkt på idag under min lediga tid är varför, jag lyssnade på radio samtidigt, man alltid ska fade:a ut låtarna och börja prata precis när det där gitarrsolot man väntat på kommer. Jag förstår om de gör sånt på typ Rix Fm, men när Vintage 107 (eller vad den heter) fade:ar ut Jimmy Page i The Eagles (som ändå är gitarrbaserad musik) precis när solot kommer blir man nästan lite förtvivlad.

"Släng inga pappershanddukar i toaletten", brukar man kunna läsa lite var stans. Tydligen fastnar de, vilket gör det hela fullt förståeligt. Vad jag däremot undrar är varför offentliga toaletter så gott som alltid har mjukare papperhanddukar än toalettpapper; det känns ju som att händerna kan ta lite mer stryk, så att säga. Liksom för att fresta sina toalettbesökare att använda papperhanddukarna ändå, kosta vad det kostar vill.

Lite i samma ämne är chilisalsa. Chilisalsa är som synden. Den är god och smaklig den korta stund man äter den, men sen svider det hela vägen ut.

Jag har upptäckt receptet för bra bloggande. Man får ju väldigt ofta infall som lämpar sig bra för skrift, vilka man dessvärre hinner glömma under dagens gång. Så nu mera tar jag helt enkelt små mikropauser i arbetet, där jag skriver ner mina tanka efterhand som de kommer.

Hm, känner mig piskad att skriva igen. Nu har dator nr 2 också gått sönder; hårdvarufel! Känns som att alla världens datorer är emot mig just nu. Sitter här på en pentium 400, wee!

I övrigt behöver jag hjälp att hitta nått bra som present till Elin på vår ettårsdag. Skriv gärna nått till min mail (så hon inte ser och märker att det inte var min idé).

Usch, nu ska jag upp snart. Men det blir härligt!

Måste hålla uppe bloggen lite nu när Elin är borta. Ska dra det så långt att jag faktiskt ska lägga upp lite bilder. Mamma fyllde år (som jag skrev om häromdan), så jag ordnade med tidernas bästa present. Måste ge Elin är eloge, som tvingade mig att anstränga mig, för jag hade först bara tänkt köpa trätrall till balkongen som present. Men efter lite möda på Ikea lyckades jag hitta lite av både det ena och det andra, tillsammans med ett klockrent foto, som verkligen gick hem.

Jag får nog ta och revidera mitt tidigare inlägg "Lasse Kongo". Idag såg jag nämligen något av det mest komiska jag sett i hela mitt liv, en (vad jag antar vara) homosexuell lastbilschaffis. Japp, ut ur den stora långtradaren trippade en liten stylead blond kille med nätta steg. När vi påpekade att han var sen så ursäktade han sig (?!) med orden: "Asså Gud, förlåt, det var en alldeles förfärlig kö i Uppsala... men jag kan vänta om ni inte hinner ta emot varorna just nu". Sedan fastnade han med trucken i sin lasbil och ropade på hjälp, bara en sån sak, har nog aldrig hänt förut heller. Han fastnade lite var stans med sin truck faktiskt. Ja vi bara skrattade. Han förgyllde min dag.

Vi är under spansk belägring. Nädå, men mamma har någon form av 60-årsfest för sin cellgrupp (bönegrupp i kyrkan), vilken råkar bestå av just spansktalande kvinnor. Men det är verkligen bara trevligt, fullt ös. Jag har fått agera gästmottagare/hämtare från busshållplatsen. Tycker ändå att min spanska är helt okej. Eller den var det, tills jag skulle förklara att jag sommarjobbar med att köra truck. Den blev svår att komma runt. Undrar hur länge de tänker hålla igång, party pooper som jag är måste jag ju sova vid 8.


Fortsätter här och skriver lite mellan måltiderna. Hm, vad ska man skriva. Kommer inte på nått just nu, är bara mätt. Eller jo, jag saknar Elin. Söt jag är. Haha.

Tror att jag börjat få någon form av tennisarmbåge, eller "musarm" som den också kallas idag. Märkte av det för nån vecka sen när jag skulle sopa det sjukt smutsiga golvet på lagret. Högg till i armbågen, fick byta och sopa tvärt om, låta vänster arm jobba istället. Men sen har det sakta blivit mer och mer, tills imorse när jag nätt och jämt kunde lyfta müslipaketet från hyllan. Självklart började jag undra hur dagen skulle gå, men kom att tänka på sjukgymnastens - som vi träffade i förra veckan - råd att köpa ett speciellt armbågsstöd. Nu har ju väldigt få affärer öppet fyra på morgonen, så jag var kreativ och trädde på ett svettband hela vägen till armbågen. Grymt fult, såg ut som någon form av basketspelare, men det funka faktiskt. Har nätt och jämt känt av armbågen på hela dagen. Kanske ska bli min grej med svettbandet. Plus att jag idag lyckades hämta ut en röd t-shirt från tvätteriet (de brukar gå åt fort), så på måndag blir det riktigt pimp med mig.

En positiv sida av mitt tillstånd är att jag kan skylla på armbågen om jag (mot alla odds) skulle få styrk av Peder imorn i badmintonen.

Hopp, då sitter man här i lilla instängda datrummet i bara fillingar och eftersvettas, lite lagom white trash,  efter en dags hårt arbete. 26 arbetsdagar kvar, känns som julkalendern, förutom att man inte får nån choklad.

Tänkte skriva av mig lite på ämnet lasbilschaufförer. Som ni alla kanske vet så jobbar jag på ett lager, där man träffar och arbetar med en mängd olika chaufförer från olika företag och länder. Hittills har jag inte träffat en enda som talar vanlig sund svenska (och med det menar jag inte nödvändigvis enbart stockholmska; utan alla varianter och avarter av det svenska språket som en majoritet av den svenska befolkningen skulle förstå). Antingen är de från östeuropa (och då är det kanske försåeligt, även om det hade underlättat om de i alla fall hade kunnat lite engelska) eller också har de så grov dialekt att man inte kan förstå dem ändå. Värst av alla är en chaufför de på bygget kallar "Bonden". Han kom fram till mig en gång när jag var själv på min avdelning och sa någonting fullständigt obegripligt (som jag dock förstod var en fråga på grund av tonfallet) varpå jag försökte svara så vagt som möjligt. Sedan tänkte han efter en kort stund, sa något obegripligt igen, skrattade högt, dunkade mig i ryggen och gick.

Förutom SFI-kurser för alla som kör lastbil skulle det inte heller skada med såväl en charm- som intimhygienkurs. Lastbilschaufförer för så att säga ofta med sig en otrevligt atmosfär på fler än ett sätt. Förstår om trevlighetsfrågan kan blir svår, men hygienen skulle vi lätt kunna avhjälpa genom obligatiska högtrycksduschar innan någon chaufför får docka in i kajen. I östeuropeernas fall kanske blandat med avfettning och bilshampo, för en maximerad effekt.

Ja, jag måste säga att det faktiskt finns vettiga chaufförer med. DHL t.ex., där är de flesta både trevliga och välkammade. Det finns några till med, men jag kan nog räkna dem på ena handens fem fingrar.



I övrigt tycker jag att alla ägare av tyska bilar på E18 mot Oslo/Norrtälje borde skjutas. Man kommer inte fram fortare för att man kör som en dåre, det sitter nämligen 200 rödljus på vägen, vi möts ändå ett par hundra meter längre fram. Ett annat förslag, som kanske känns mer humant och i samklang med Europakonventionen och allt sånt, är att  polisen kunde stå där och i alla fall tvångskonfiskera alla nya tyska bilar för att sedan köra bort dem på skrotning. Sedan skulle ägarena få varsin rostig Opel Kadett från 87 (den med 1.4 L motor) som kompensation (alternativt en penisförstoring, vilket antagligen skulle lösa själva roten till trafikbeteendet)